Karin Swanström ägde gården Nilsmagnus, nuvarande Bjerknes, under ett antal år fram till hennes död 1942.
Karin räknas enligt många skrifter till en av de mest betydelsefulla personerna i svensk film. Hon ledde
Bonniers stumfilmsproduktion under större delen av 1920-talet och jobbade som produktionsansvarig på SF mellan
åren 1933 och 1941. Denna tid räknas som svensk films mest produktiva decennium. Hon föddes år 1873,
men först år 1921 debuterade hon på bioduken. Hon spelade ofta roller som "barska fruntimmer", såsom
kokerskor, grevinnor, hushållerskor eller änkefruar.

Karin hann mellan åren 1921 och 1942, för övrigt sitt sista levnadsår, spela i femtiotalet filmer och
även regissera några. Hon gifte sig 1915 med Stellan Claësson.
Ingrid Bergman skriver i sina memoarer att det var Karin som "upptäckte" henne.